Madde och alla hundarna´s äventyr

I måndags var jag hundvakt åt systers hund Juni.
Det blev ängsspår till alla fyra hundarna.
Rätt roligt med fyra helt olika hundar att spåra med...

Krut fick ett ipo spår på 30m med en 90graders vinkel till höger. Hade glömt av var jag gjort vinkeln och Krut klev över ½m för att sedan leta sig tillbaka varpå Madde undrar; va gör han, ja juste...hm vinkeln ja, klockren analys =)

Emma fick ett apellspår, tänkte kolla av lite hur redo hon var för tävling då hon spårat så bra förut. Det jag inte tänkte på var att hon alltid fått skogsspår och att vi tränat jaktsökslag på ängen. Emma var överallt och ingenstans, kastade ner i grästuvorna och sniffade. Madde fick tänka om; Neo fick gå klart det spåret och Emma fick ett näringsspår på 30m och en vinkel vilket hon tog kanonfint.

Neo fick ett klurigt med kort spår med en återgång och lite trappsteg. Han skulle fuska sig förbi återgången men då jag höll igen arbetade han ut det, nästa gång ska jag se till att han får vinning för att jobba ut återgången.
Vidare så gick han kanonbra och tog sista pinnen som var en pinne jag hittat precis innan i skogskanten.

Juni, spårar super fint med är så tänd att hon tror att hon kan galoppera spåret runt, ack va hon bedrog sig när hon kom till första vinkeln, hihihi! Nåja hon hittade rätt igen sedan såg hon upp och saktade ner tempot.
Tog alla pinnar med glans. Tror att det är hennes 5e spår i storleksordningen. Spåret var ett apellspår.

I samband med detta körde jag igenom Emma i apell lydnaden. Allting börjar ta sig. Började nyinlärning på framförgående, det måste vi lägga lite fokus på för att hinna få till. Gjorde en jätte fin apportering med ingång, superbra fart på inkallningen. Läggande under gång har börjat fastna och hoppet är 10 mässigt =)

Neo och jag körde igenom i ekl. Är speciellt nöjd med framåtsändande, körde det tävlingsmässigt, har inte tränat det momentet på huuuur länge som helst ändå går han för en 9a =)
Apporteringarna är akilleshälen men det får va, vi får säkert 7-8 och det får jag va nöjd med för stunden.
Hopp, stege inget att anmärka på. Skallet kan bli bättre, krypet och fotgåendet kan alltid slipas på, inkallningen hade han jätte fin attityd på med det blev ett sitt i stället för stå.
Över lag jätte nöjd och jag tror helt klart vi kan starta ekl spår i höst...

I tisdags bar det av mot västligare breddgrader, närmare bestämt Solvik 3 mil från Trollhättan.
Vid ankomst blev det lek och bus vid stranden...








hmm...undra om jag ska våga bada lite funderar Krut





Grabbarna har funnit varandra


Min älskade lilla badanka =)