Labbtanten och den mänskliga veterinären

Jag vill så mycket men kroppen säger ifrån.
Musklerna kämpar för livet tjugofyra timmar om dygnet.
Var hos läkaren idag, höll på att svimma efter två rör blod från armen...rädd?
Nä men det är inge vidare smart att gå dit på fastande mage. Labbtanten var snäll och gav mig två kakor till frukost så var balansen återställd. Mina ådror hade sinat på blod och det tog en bra stund innan labbtanten släppte mig ur sitt våld efter att ha förvandlat mig till en nåldyna och gett mig en utskällning för att jag inte ätit.
Efter sisådär 48provtagningar och 1½h timme senare fick jag gå hem med en kur diklofenak.
Den mänskliga veterinären sa att det var ok att träna under tiden jag knaprar fenaken.
Provsvaren kommer om 4 dygn på borelia, reumatism, lever och njurvärde samt 63 andra livstillstånd.
Better to be safe and sorry var den mänskliga veterinärens motto sa han.

Har läst ut boken "Marley and me" jisses va jag har skrattat och gråtit.
Mina hundar har tvivlat på min intelligens då  mina humörsskiftningar under läsningen har varit många men i glädje och sorg har dem funnits där och tryckt sig nära då jag gråtit och skänkt tröst.
Dem är underbara, en gåva från ovan mina fyrfota vänner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0