Neo och Emma

Liten rapport om mina pälsklingar...

Neos sår läker fint, sjuksyster I har inspekterat och sagt att det ser bra ut. Känns tryggt, mycket mer än klåparen till vetrinär som lurade av mig massor av pengar. Det gick att räkna ut med arslet att stygnen inte skulle hålla.
Nåja, längtar tills han är bra i tassen igen så vi kan åka till dem vilda skogarna som han önskat.

Har varit hos en djurkomunikatör med Neo i förra veckan.
Glömt att berätta då det hänt så mycket annat.
Vilket fall, är ganska öppen för saker utanför vetenskap men en viss skeptis har man ju.
Den försvann dock helt efter samtalet!
Man måste uppleva det själv för att kunna tro på det helt enkelt.

Sammanfattningsvis så tycker Neo att han är en klok kille, han tycker det är viktigt att utvecklas så han inte blir dummare än ett träd.

Neo tycker om att försvara matte och varna för faror. Det mjuka ljuvliga som ligger länge kvar i munnen (mjukost) är favoritgodiset. Tycker om att kampa, springa långt och fånga (bollkastaren).

Neo tycker matte är stressad inombords och vill att jag ska vila mer och hitta mig själv, vilket han har helt rätt i och jag har redan vidtagit åtgärder. När till och med ens vovve sätter ner tassen så måste man lyssna.

Valpen som skulle komma var inte populär, kändes lite som storebrorsyndromet.
Jag vill inte vara någon lekfarbror, allt ansvar ligger på matte.
Godisarna och leksakerna är mina och sovplats nära matte.
Dock så tycker jag att han är väldigt snäll mot Emma trots sin illvilja.
Han kan inte riktigt låta bli att fostra henne, på ett riktigt bra sätt vilket jag tackar för.
Hade ju varit svårt att fostra Emma till att Neo är högre i rang utan att Neo själv talar om det.

Visste redan innan att jag har en mycket klok hund, en liten filosof och att han var mån om mig.
Det var riktigt kul att få det i ord och bekräftelse.
Neo är en fantastisk individ och jag bara njuter av varje dag, varje år jag kan få med honom.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lite om Emma då...
Emma har charmat brallorna av alla hon möter.
Hon är tok-kjelen, älskar att krypa upp intill halsen och krypa nära med huvudet.
Stor dådkraft (dem grejorna hon reagerat på, avreagerar hon innan man hinner blinka.
Inga reaktioner på miljö; buller från stenkross, skrammel från montering av bur, hårblås, damsugare.
Trappor, mörker, handikappsramp i stål, asfalt, bilar, barn m.m.
Hon är en riktig turbococker när hon sätter igång, hoppar, studsar, far omkring, snurrar, springer allt på en gång.
Dock så går det rätt så snabbt att få henne lugn när man tar upp henne i famnen, mycket sådan träning blir bra tror jag.
Klippt klorna har vi gjort en gång, gick riktigt bra.
Har börjat lära in sitt, vilket går riktigt fint.
Neo har hjälpt till en hel del också med sättandet. Han säger till att hon ska sitta innan vi går ut genom dörren, skönt när man kan få lite hjälp!

Har inte hunnit fota något mer men det kommer...


Kommentarer
Postat av: Lindha

Skönt att Neos läkning av tassen går åt rätt håll, så ni kan gå massa myspromenader!

Och lilla Emma verkar vara en riktig goding, tufft med en turbococker hihi

Ha en bra sommar!

2010-07-08 @ 13:06:02
URL: http://vildarna.bloggplatsen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0