Madde och alla hundarna´s äventyr

Idag blev det lite tjänstehundsträning i Kista.

Neo:bevakning på ny figge mr L, bra bett och bra fokus =)
nötte på transporterna, kräver kontinuerlig träning!
körde lite korgstötar med fokus på utbackningarna, gick bra.

Sixten: Fotgåendet går framåt, han är med i svängarna men plogar rätt mkt på raksträckor, dock raka sättanden om
än så långsamma. Fortfarande störningskänslig. Brandslang funkar bra som belöning i kombination som störning
men än så länge är extern belöning för mycket för Sixtenblixten.

Efter detta blev det spårpinnsjakt med Pernilla, efter mycket om och men så hittade vi trälister på en brädgård till hyfsat pris. Blev lite smickrad när ett par kommer fram medan jag står och sågar och frågar om jag jobbar där, hade ett par baggiga jeans och en lång grå tröja med vargtryck på så det kan inte vara kläderna som gjorde att dem misstog sig....måste helt enkelt vara mitt proffsiga sätt att såga ;O)
Vilket fall...så här såg det ut:

 

Vi var ju tvungen att inviga pinnarn med spår, så vi tog en sväng till Järfälla...

Neo fick ett jätte roligt spår som Pernilla la ut.
ca 500m med 4pinnar +slut. Pernilla hade stannat ca 5min vid varje pinne vilket gjorde spåret färskare för varje pinne.

Han spårade jätte fint dem första två pinnarna sedan fick han ett litet tapp och fick jobba en stund innan han kom på igen, han missade en pinne som låg precis efter det jobbiga partiet. Helt plötsligt, ett stycke lägre fram tvästannar Neo
med svansen rätt upp, ena frambenet upp precis som en poiner och öronen spända som fiolsträngar med blicken fäst på något rakt framför oss...Pernilla var andra att upptäcka att det var en grävling. Stod en stund och vänta i fall grävlingen skulle flytta på sig, men troligen var det en mamma med ungar precis i närheten för den var fast besluten att stanna och vankade bara av och an 10m framför oss. Som tur var hade Pernilla precis gjort en vinkel ner till vänster som Neo tog upp igen spontant och spårade klockrent vidare till 4e pinnen och slutet.
Sicken duktig makrill, e så stolt så jag får tårar i ögonen!!
Det är verkligen skillnad på spåret, så gött att se!

Sixten fick ett ca 200m spår med några vinklar, Pernilla var spårläggare, 3 pinnar.
Han var lite gasad och okoncentrerad, han hade hela tiden koll på spåret men backade tillbaka och
blåste ur sig i mellanåt. Bra markering på pinnarna, där går han ner sig riktigt bra i varv med stor förväntan på mjukosten
som samtidigt är lugnande. Han löste spåret i alla fall och hittade alla pinnarna till slut =)