Svamp i spåret

Varit iväg och spåret idag med Neo och Emma, Linus och Amie.
Wow, alla tre hundarna spårade som bästa sortens blodhundar!

Det var Emmas andra spår i sitt liv, ca 100m i en skogsbacke.
Preparerat spåret med korv var 10e meter och leksak på slutet.
Nosen i backen konstant, noga med korvbitarna matfreak som hon är men låste sig inte utan jobbade vidare så fort hon checkat lite snabbt att det inte fanns mer. Maten och spåret var intressantrare än leksaken i slutet, ska nog inte blanda. Det får en bli en burk i slutet med godis i stället till nästa gång. När föremål kommer in i bilden ska spårintresset och nogrrannheten vara befäst så inge godis behövs  i spåret utan byts mot föremålen.

Neo fick ett spår som var ca 500m.
Han hade ganska högt tempo för att vara Neo men var nogrann.
Tappade linan flera gånger men inga problem med frispårning. Han kom tillbaka med pinnarna vilket gjorde att han fick söka sig tillbaka till spåret. Körde glest med pinnar för att få honom att öka uthålligheten då pinnarna är stor bekräftelse för Neo att han är rätt. Inte heller det var ett problem.
Han missade pinne nr 2 trots att han gick över den. Det har börjat bli en ful ovana. Dock är han väldigt glad och stolt när han hittar sina pinnar så jag tror inte motivationen brister. Vid ett ställe i spåret hittade vi kantareller, Neo fick då ligga plats i ett par minuter innan han fick lov att fortsätta.

Hade lagt ett spår som var ca 500m till Amie.
Då hon kan va lite slarvig ibland med pinnarna hade jag lagt dem i korvpåsen innan.
Satt ½min vid varje pinne också för att ge lite extra doft. Pinnarna var helt dolda i mossa och under löv.
Amie slarvade vid första pinnen, sedan var hon väldigt nogrann sånär på en som hon missade av tot 7+slut.
Hade gått nerför ett berg som var såphalt med mossa, såg framför mig hur Linus skulle åka ruchbana ner men ack va fint det gick. Avslutade spåret med att gå ut i vägen för att sedan göra en spets in i skogen, ca 50m efter det låg slutet. Tänkte mr L skulle bli lite svettig när hon gick ut i vägen utan slut, men icke, han höll huvudet kallt och litade på Amie.

Efter detta blev det en promenad med vovvarna för att se om det fanns några fler kantareller kvar i skogen men ingen lycka. Dock tyckte hundarna att det gjorde detsamma, dem hade roligt ändå.
Nåja fick ihop tillräckligt till våra älgbiffar, mumma!

Kommentarer
Postat av: KAT

Ha ha jag kan nästan se den galna cokkern framför mig med siktet inställt på spåret.

Hon kan verkligen konsten att koncentrera sig:=)



Kram K

2010-10-31 @ 15:06:09
URL: http://www.katarinathoren.bloggplatsen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0